Lagar & Regler
Att föda upp, köpa och ha hund är det roligaste som finns! Vi får så otroligt mycket glädje och kärlek av våra fyrbenta vänner, men det kommer andra fördelar: nya vänner, motion, kunskap och inte minst sällskap - det hundar ger är så fantastiskt!
Men att ansvara för ett djur innebär också att man har skyldigheter. EU, Sverige och SKK ställer höga krav på oss. Ibland kan det kännas svårt att hålla reda på vad som gäller. Här presenterar vi en del av de lagar och regler som vi alla måste följa.
Viktigt att poängtera är att rasklubben, RACC, inte har en beslutande funktion gällande avel- och hälsoprogram. RACC kan alltså endast komma med rekommendationer medan SKK beslutar och kan kräva av sina medlemmar att följa uppsatt regelverk för att få vara medlem och delta i SKK's aktiviteter
Alla som håller, hanterar eller föder upp djur är skyldiga att känna till den lagstiftning som finns. Det är viktigt att förstå att dessa lagar & regler gäller alla.
Här har vi försökt göra regelverket kring att ha och föda upp hundar lite mer överskådligt. I stora drag kan man säga att det finns:
· Lagar från Riksdagen
· Förordningar från Regeringen
· Regler från Jordbruksverket & SKK
· Rekommendationer från RACC
De djurskyddsregler vi har kommer dels från EU-gemensamma djurskyddsregler, dels från nationella djurskyddsbestämmelser som går utöver EU:s bestämmelser eller täcker in fler områden än EU:s regler.
I Sverige har vi en djurskyddslag (2018:119) som beslutas av riksdagen, en djurskyddsförordning (2019:66) som beslutas av regeringen, och djurskyddsföreskrifter som beslutas av Jordbruksverket.
LAG:
DJURSKYDDSLAGEN
En av riksdagens viktigaste uppgifter är att besluta om lagar. Lagar är regler som alla i ett land måste följa. Lagstiftning är ett sätt att förändra saker i samhället. Det är oftast regeringen som lämnar förslag till nya lagar. Ett lagförslag kan också komma bland annat från en eller flera riksdagsledamöter.
Det är bara riksdagen som får besluta om lagar. Har en lag beslutats kan den inte stoppas eller ändras på något annat sätt än genom att riksdagen beslutar om en ny lag.
FÖRORDNING:
DJURSKYDDSFÖRORDNINGEN
Denna förordning innehåller kompletterande bestämmelser till djurskyddslagen.
Regeringen kan besluta om regler som alla i Sverige måste följa, utan att först lämna ett förslag till riksdagen. Sådana regler kallas förordningar. Djurskyddsförordningen är just en sådan. Förordningar utformas av en myndighet och Djurskyddsförordningen utformas av Jordbruksverket. Djurskyddsförordningen kompletterar Djurskyddslagen och regler kring avel och hållande av hund.
FÖRESKRIFTER:
Jordbruksverket
Det är den statliga myndigheten Jordbruksverket som utarbetar mer detaljerade regler och ser till att djurskyddslagen efterlevs. Jordbruksverkets föreskrifter anger vad som gäller för avel och för hållande av hund.
I Jordbruksverkets föreskrifter står bland annat att läsa att det är förbjudet att använda hundar i avel om de inte är i god fysisk eller psykisk hälsa, har sjukdomar eller funktionsnedsättningar som avkommor riskerar att ärva, är överdrivet rädda eller aggressiva eller inte kan föröka sig på ett naturligt sätt.
TILLSYNSMYNDIGHET
Länsstyrelserna utbildar och kontrollerar
Länsstyrelserna arbetar förebyggande med information och utbildning för bland annat djurägare. Länsstyrelserna kontrollerar också att de som har djur följer bestämmelserna om djurskydd. Kontrollen gäller främst företag och andra som håller flera djur, som till exempel lantbruk, kennlar och stuterier. Privatpersoner med sällskapsdjur kontrolleras inte regelmässigt, men även privatpersoner kan få kontrollbesök om någon gör en anmälan till länsstyrelsen.
SVENSKA KENNELKLUBBENS GRUNDREGLER
STADGAR
Stadgar utformas av en förening eller organisation och reglerar vad som gäller för dess medlemmar. Det betyder att Svenska Kennelklubben reglerar - via stadgar - vilka regler som gäller för hunduppfödare inom SKK.
Som rasklubb inom SKK, med rasansvar för Cane Corso, så följer RACC det regelverk som beslutas inom SKK.
RACC agerar remissinstans inom frågor som gäller vår ras. Det betyder att RACC kan komma med önskemål och skriva motioner till SKK men det är SKK som beslutar kring till exempel hälsoprogram och frågor rörande rasstandard. Detta sker alltid i samarbete med FCI, den Internationella Kennelklubben.
Som medlem i Europeiska Unionen (EU), så harmoniseras de svenska reglerna med EU:s regler för medlemsländerna kring djurskydd, ex- förbud mot kirurgiska ingrepp (ex. kupering) som inte är föranlett av veterinärmedicinska skäl.
Avel och uppfödning av rashundar är fundamentet i Svenska Kennelklubbens verksamhet. Redan i stadgarnas första paragraf, vilken anger målet för verksamheten, framgår betydelsen av aveln genom texten "att väcka intresse för och främja avel av mentalt och fysiskt sunda, bruksmässigt, jaktligt och exteriört fullgoda rashundar".
Hundavel, och därmed hundrasers utveckling, grundas på uppfödarnas val av avelsdjur samt på den användning som dessa får. Ärftlig variation är en förutsättning för hundraser och deras möjlighet att anpassas till framtidens krav. Avel och utveckling av rashundar ska därför vara målinriktad, långsiktig och hållbar. Med hållbar menas att den inte leder till brister avseende hälsa, mentalitet eller funktion eller tömmer rasen på genetisk variation.
Avel och uppfödning ska också ske i överensstämmelse med djurskyddslagstiftningen och Svenska Kennelklubbens grundregler.
Hundar med allvarliga sjukdomar eller funktionshinder ska inte användas till avel. Parningskombination som utifrån tillgänglig information ökar risken för allvarlig sjukdom/funktionshinder hos avkomman ska undvikas.
Enligt SKKs grundregler, som du som uppfödare är bunden att följa, ska du alltid upprätta skriftliga köpe- eller fodervärdsavtal om du står i begrepp att överlåta en hund. Grundreglerna är till och med ännu tydligare: köpe- och fodervärdsavtalen ska ha av SKK fastställt innehåll och därför ska SKKs avtal användas. De avtal som är obligatoriska att använda vid överlåtelse är köpeavtal, köpeavtal med bibehållen avelsrätt eller fodervärdsavtal.