top of page

Rasstandard

FCI Standard N° 343

En rasstandard är en del av det som definierar en hundras. Standarden beskriver hur rasen ska se ut exteriört på ett metodiskt sätt:

  • Helhet & måttangivelser 

  • Kroppsdelarna

  • Rörelser, päls, färg och storlek  

Standarden innehåller även information om rasens ursprung och användningsområde samt mentalitet. Den avslutas med en uppräkning av de fel och brister som kan förekomma och särskilt ska uppmärksammas inom rasen.

The Fédération Cynologique Internationale är rashundarnas världsorganisation som erkänner 354 hundraser. FCI har delat in dessa hundraser i tio grupper. För varje ras finns en egen rasstandard, som beskriver rasens ideala individ. Rasens ursprungsland eller det land som ansvarar för rasen ansvarar för dess rasstandard.

Vid utställningar använder domaren rasstandarder för bedömning av hundarna. Rasstandarden ska också fungera som utgångspunkt för avelsarbetet.

Det finns endast en rasstandard och det finns därför bara en korrekt typ av Cane Corso. Men att det utvecklas olika typer är de facto något som vi i Cane Corsovärlden måste ta hänsyn till och försöka förstå orsakerna till, liksom vi måste arbeta stenhårt för att undvika extremavel och bibehålla rasstandardens ideala Cane Corso. Titta på rasstandarden - den visar hur en korrekt Cane Corso!

Ursprungsland/ hemland: Italien
Användningsområde: Mångsidig arbetshund
FCI-klassifikation: Grupp 2, sektion 2. Med arbetsprov.

​

Förklaring:

I FCI's Rasstandard N° 343 för Cane Corso står: "Grupp 2, sektion 2. Med arbetsprov."

I Sverige betyder det att en Cane Corso - för att bli C.I.B (International Beauty Champion) - måste genomföra godkänt bruksprov Appellklass samt ett specialmoment. 

Minst ett år och en dag ska ha förflutit mellan första och sista CACIB(Internationellt cert). För hund av arbetande ras krävs två (2) CACIB utdelade i två (2) länder av två (2) domare plus arbetsmerit i enlighet med regelverk.

Bakgrund/ändamål

Rasen härstammar främst från de gamla romerska molosserhundarna. Från att tidigare varit spridd över hela Italien har rasen under senare århundraden bevarats i och runt regionen Apulien i södra Italien. Rasnamnet kommer från latinets ”cohors”, som betyder ”försvarare och väktare av gården”.

 

Helhetsintryck

Cane corso skall vara en medelstor till stor hund, robust och kraftig men ändå med en viss elegans. Den skall ha kraftfull och torr muskulatur.

 

Viktiga måttförhållanden

Rasen skall vara rektangulär, dvs. något längre (11 %) än den är hög. Huvudets längd skall närma sig 36 % av mankhöjden.

 

Uppförande/karaktär

Cane corso är en väktare av egendom, familj och boskap. Rasen är synnerligen rörlig och lättlärd. Förr i tiden användes den till att driva boskap och till jakt på högvilt.

Huvud

Huvudet skall vara stort och typiskt för en molossoid hund.
Skallens och nosryggens plan skall vara svagt konvergerande och utan tydliga hudrynkor.

​

Skallparti

Skalle: Skallen skall vara bred vid okbågarna och bredden skall vara densamma som längden.
Skallen skall vara konvex i sin främre del för att sedan bli tämligen flat i förlängningen mot nackknölen. Pannfåran skall vara markerad och synlig från stopet till mitten av skallen. Ögonbrynsbågarna skall vara uttalade.

Stop: Stopet skall vara väl markerat.

​

Ansikte

Nostryffel: Nostryffeln skall vara svart, hundar med grå mask kan ha nostryffel i pälsfärgens nyans. Nostryffeln skall vara stor med uttalade, vida näsborrar och vara placerad i linje med nosryggen.

Nosparti: Nospartiet skall vara tydligt kortare än skallen, kraftigt och kvadratiskt (nosparti och skalle skall förhålla sig som 1:2). Nospartiet skall vara djupt och lika brett som långt. Dess främre del skall vara flat och sidorna parallella. Nosryggens profil skall vara rak.

Läppar: Sedda framifrån skall läpparna där de möts bilda ett uppochnedvänt U. Läpparna skall vara måttligt nedhängande och täcka underkäken så att nospartiets nedre profil bildas av läpparna.

Käkar/tänder: Käkarna skall vara stora, kraftiga och böjda. Svagt underbett, dock inte mer än 5 mm. Tångbett tolereras men är inte eftersträvat.

Kinder: Kindmuskulaturen skall vara tydlig men inte utbuktande.

Ögon: Ögonen skall vara medelstora och något, men aldrig överdrivet, framträdande. De skall närmast ha oval form och vara brett ansatta med nästan rakt framåtriktad blick. Ögonkanterna skall vara väl åtliggande. Ögonfärgen skall vara så mörk som möjligt men i enlighet med pälsfärgen. Uttrycket skall vara intresserat och uppmärksamt.

Öron: Öronen skall vara trekantiga, hängande och medelstora. De skall vara brett ansatta, mycket högt ovan okbågarna. Öronen skall vara okuperade.

Hals

Halsen skall vara kraftig, muskulös och lika lång som huvudet.

 

Kropp

Kroppens längd skall något överstiga mankhöjden.
Kroppsbyggnaden skall vara kraftfull, men inte för kort.

Manke: Manken skall vara uttalad och ligga högre än korset.
Rygg: Ryggen skall vara plan, mycket muskulös och stram.
Ländparti: Ländpartiet skall vara kort och starkt.
Kors: Korset skall vara långt, brett och svagt sluttande.
Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara välutvecklad i hela sin längd och nå till armbågarna.

​

Svans

Svansen skall vara naturlig. Den skall vara tämligen högt ansatt och mycket tjock vid roten. Under rörelse bärs den högt, men aldrig upprätt eller ringlad.

Framställ

Skulderblad: Skulderbladen skall vara långa och snedställda.
Skuldrorna skall vara mycket muskulösa.
Överarm: Överarmarna skall vara starka.
Underarm: Underarmarna skall vara raka och mycket kraftiga.
Handlov: Handlovarna skall vara elastiska.
Mellanhand: Mellanhänderna skall vara elastiska och endast svagt sluttande.
Framtassar: Framtassarna skall vara som katt-tassar.

 

Bakställ

Lår: Låren skall vara långa och breda med konvex bakre linje.
Knäled: Knälederna skall vara stadiga och normalt vinklade.
Underben: Underbenen skall vara starka och torra.
Has/hasled: Haslederna skall vara normalt vinklade.
Mellanfot: Mellanfötterna skall vara kompakta och torra.
Baktassar: Baktassarna skall inte vara fullt lika kompakta som framtassarna.

​

Rörelser

Rasen skall röra sig med långt steg.
Traven skall vara utsträckt.
Trav är den gångart som föredras.

Hud

Huden skall vara ganska tjock och tämligen stramt åtliggande.

 

Päls

Pälsstruktur: Pälsen skall vara kort, glansig och mycket tät med någon underull av hård struktur.

Färg: Svart, blygrå, skiffergrå, ljusgrå, ljust fawn, mörkt fawn, hjortröd eller mörkt vetefärgad. Alla färger utom svart förekommer med eller utan brindlestrimmor. Den svarta eller grå masken hos fawn- och brindlefärgade hundar skall inte sträcka sig över ögonen. En liten vit fläck i bringan, på tåspetsarna och på nosryggen accepteras.

 

Mankhöjd

Hanhund: 64 – 68 cm
Tik: 60 – 64 cm

En avvikelse på +/- 2 cm tolereras.

 

Vikt

Hanhund: 45 – 50 kg
Tik: 40 – 45 kg

Vikten skall vara i proportion till hundens storlek.

Fel

Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande samt förmåga att utföra sitt traditionella arbete.

 

Allvarliga fel

  • Skallens och nosryggens plan är parallella eller konvergerar för mycket

  • Nosparti där sidorna konvergerar.

  • Nostryffel som delvis saknar pigment.

  • Saxbett: uttalat underbett (mer än 5 mm).

  • Svans som är ringlad eller vertikalt buren.

  • Kontinuerlig passgång i trav.

  • Storlek över eller under angivna mått.

  • Sporrar:  Borttagning av sporrar utan veterinärmedicinska skäl är förbjuden i Sverige.

 

Diskvalificerande fel

  • Aggressiv eller extremt skygg.

  • Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnormiteter skall diskvalificeras.

  • Skallens och nosens plan divergerar.

  • Nostryffel som helt saknar pigment.

  • Nosrygg som är konkav eller konvex (baggnos).

  • Överbett.

  • Ögonkanter som helt eller delvis saknar pigment.

  • Blå ögon, blåfläckiga ögon.

  • Skelögdhet.

  • Svanslöshet, kort svans.

  • Päls som är medellång, slät eller har fransar.

  • Färger som inte finns upptagna i standarden samt stora vita fläckar.

 

Nota bene

Endast funktionellt och kliniskt friska hundar med rastypisk konstruktion skall användas till avel.

 

Testiklar

Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

bottom of page